Undvik att drabbas av förlagskonkurser – kolla upp din samarbetspartner

För lite mer än ett år sedan lade jag upp en uppskattad artikel som behandlade ekonomin i olika bolag i branschen. Jag hade tänkt göra en uppföljning eftersom det är många som undrat hur det gått för de mest utsatta bolagen, men i december blev det dock en diskussion i bloggar och sociala medier om förlagskonkurser, den ultimata konsekvensen av dålig ekonomi, varför jag styrde om mitt fokus till en artikel om företagande och vad man bör tänka på vid val av affärspartner och inte minst – vad man bör göra när konkursen närmar sig.

Jag har pratat om detta ämne med folk jag känner såväl inom förlagsbranschen samt andra branscher, liksom funderat på vad som fungerat och inte fungerat för mig själv och mitt bolag. Vad som var intressant var att bilden om företagande i stort sett var samstämmig – särskilt bland de i min bekantskapskrets som driver/drivit framgångsrika bolag. Jag har även tittat på de olika företag jag arbetat mot som anställd, konsult eller leverantör genom åren. Nedan sammanfattar jag mina tankar.

En bransch i förändring

Norstedts huvudkontor (Källa: Wikimedia)

Förlagsbranschen är under starkt förändringstryck. Det märks bland annat i de strukturaffärer som genomförts, mest omtalat är förmodligen Storytels köp av Norstedts. Lönsamhetsproblem för både nya och gamla aktörer är också ett tecken på utmaningar i branschen. Nyligen debatterades ett mindre nystartat förlags konkurs på bloggar och författarforum och det är inte svårt att finna andra bolag som under flera år lidit av dålig lönsamhet, stora förlag som Massolit och Norstedts, uppstickare som Publit och HOI har alla haft problem med lönsamheten. Det ryktas också om att Bonnier ska läggas ner ett av sina förlag. Med jämna mellanrum dyker nya förlag upp – vissa försvinner snabbt, andra växer sig stora eller hittar sin nisch. Men en sak är säker – det händer onekligen mycket i förlagsbranschen.

När den affärsmässiga infrastrukturen drastiskt förändras – när själva förutsättningarna att bedriva verksamheten på utmanas, så leder det så gott som alltid till att nya aktörer kliver in och utmanar marknadsledarna. Varje större förändring brukar leda till att någon eller flera gamla marknadsledare faller bort eller stöps om ordentligt, jämför med till exempel skivbolagsbranschen. Det glöms emellertid lätt bort att det är få av utmanarna som överlever turbulensen. Orsaken till att de etablerade bolagen drabbas av lönsamhetsproblem är inte sällan anpassningsproblem till den nya verkligheten – dels att se förändringen som sådan och sedan att ställa om i tid. Många traditionella förlag går dock bra och ser ut att kunna se framtiden an. Den intressanta frågan är varför inte vissa av de nya bolagen klarar sig? Och hur kan du som författare skydda dig mot konsekvenserna av en konkurs?

Det är svårt att driva företag, det är tufft i alla branscher. Överlevnadsgraden för nystartade bolag är i linje med detta ca två tredjedelar, det betyder att ett av tre bolag går omkull inom tre år från start.

Vanliga misstag när man sartar företag

Bildkälla: https://pixabay.com/p-876597

Vanliga misstag nya företagare gör, oavsett bransch är enligt de jag talat med och min egen erfarenhet följande:

Man startar företaget på fel premisser ur ett lönsamhetsperspektiv. Det är inte sällan ett livsstilsval bakom många nystartade bolag. Grundaren vill jobba inom ett område som han eller hon brinner för, något som kanske varit ett fritidsintresse under flera års tid. Det är absolut inget fel med det, det är inte sällan bara positivt och en sporre för framgång, men det är avgörande att driften av bolaget följer premisserna under vilket det startats och att kunder inte ges felaktig uppfattning om ambitionsnivån. Är det tex ett förlag som drivs för att grundaren älskar sci-fi och vill sprida några fler berättelser av den genren eller är planen att erbjuda en ny typ av format som tex ljudbok till så många som möjligt?

Det kan också ligga signalvärde bakom beslutet att starta eget, det upplevs som statusfyllt att kalla sig tex Förläggare, Antikhandlare, Designer, Social Media Manager och så vidare. Det är inte heller något fel i sig, vi är alla fåfänga vare sig vi vill erkänna det eller inte. Bolag startas också för att bli en plattform för grundarens pr och framtida karriär, listigt av den som söker uppmärksamhet men sällan optimalt ur kundens perspektiv.

Ett stort potentiellt problem med företag som startas på dessa grunder är att beslutet inte är affärsmässigt och planerat, utan fattat på känslomässiga grunder. Istället för en marknadsplan finns ett ”jag vill” som grund till bolagsstarten. Har bolaget startats av en eldsjäl som verkligen brinner för sitt område kan det i vissa fall uppväga tillkortakommandena i finansiell planering, men är det någon som startat ett bolag på grund av fåfänga så saknas oftast även den där riktiga drivkraften som får en eldsjäl att arbeta dygnet runt för att försöka få bolaget på fötter.

Ytterligare en vanlig anledning till att företag startas är att entreprenören faktiskt inte har så mycket annat att välja på. Det är många som startar sitt företag som ett andrahandsval efter en fast anställning, man är helt enkelt nödd och tvungen för att försöka säkra sin försörjning. Många framgångssagor har dock sitt ursprung i tuffa ekonomiska omständigheter och det kan vara en drivkraft som heter duga. Men ur kundens perspektiv finns det bättre anledningar att välja leverantör efter än att företagaren var tvungen att köra eget.

Ett annat misstag är att kopiera konkurrenternas affärsmodell utan att göra en omfattande hemläxa. Om det vore så enkelt att erbjuda samma sak som andra redan gör så hade det inte varit så utmanande att driva företag. Saken är nämligen den att det tagit konkurrenterna flera år att komma fram till hur varje litet led i verksamheten ska utföras på bästa sätt. Det är inte troligt att det är uppenbart för en utomstående att förstå hur processerna ser ut i sin helhet. Det är helt skilda saker att se ett behov på marknaden och att driva ett bolag framgångsrikt under flera års tid. Men framförallt så bör ett företag istället för att kopiera satsa på att vara unikt – erbjud något unikt och speciellt till dina kunder som du dessutom bör vara bäst på. Ger tex förlaget ut böcker på samma sätt och villkor som de flesta andra? Varför ska kunden då välja dig? Finns du kvar om 5 år?

Ännu en utmaning för nya företag är att kunna sälja effektivt och framgångsrikt. De flesta människor har svårt för att sälja – att övertyga om man hellre vill kalla det så. Det är en helt avgörande förmåga för en företagare, särskilt om bolaget är nystartat. Många tror tyvärr att försäljningen ska lösa sig av sig självt. Ledsen, men det gör den inte. Särskilt i ett förlag är säljfokus avgörande, hela organisationen måste vara riggad för att sälja, tror man något annat lurar du bara dig själv och inte minst de författare som förlitar sig på din förmåga att sprida deras böcker.

Den sista fallgropen jag tar upp är något så trist som rutiner, struktur och ekonomi. Även detta hoppas många företagare ska lösa sig av sig självt på något magiskt vis. Du kan ha kläckt den ultimata affärsidén och vara en säljare av världsklass, men har du inte koll på siffrorna och bristande rutiner i din firma så kommer det inte hålla i längden. En varning: Se upp med personer som lägger sig an att framstå som strukturerade och uppstyrda, som spelar en roll av tex ”Förläggaren med koll”. Det är just ofta inget mer än en roll. Verklig struktur är något som ska sitta där utan att behöva påpekas.

Tips för att välja rätt samarbetspartner

choose-the-right-direction-1536336_960_720

Bildkälla: https://pixabay.com/p-1536336

Vad ska du tänka på när du väljer samarbetspartner? Det är trots allt ett långvarigt och avgörande samarbete du ger dig in i. Här är några konkreta saker att titta på innan du bestämmer dig, många av dessa är allmängiltiga även för branscher utanför förlagsvärlden:

  • Titta alltid på bolagets siffror. Det finns gratissajter som tex allabolag.se Är bolaget relativt nystartat och går dåligt är det ett varningstecken! Det behöver inte betyda att bolaget är dåligt skött eller att affärsidén inte är den bästa men hur gärna du kanske vill tro annat så är det en tydlig signal om att allt inte är som det borde vara. Om bolaget istället går med vinst och omsättningen ökar så är det ett positivt tecken, särskilt om det sett ut så under flera års tid. Det betyder att marknaden, dvs kunderna, gillar bolaget och att deras erbjudande är attraktivt.
  • Vilka driver bolaget? Har de relevant erfarenhet? Om inte, vad tillför de som gynnar dig? De är säker supernice som personer men är det trevligheten som är avgörande för framgången för din bok? Vill du ha en privat vänskapsrelation eller en professionell? Är det en författare som driver förlaget, är det optimalt, prioriteras den egna författarkarriären framför din?
  • Vad säger andra om förlaget? Och inte minst – vilka är det som tycker till? Det sistnämnda är extremt viktigt att ta i beaktning. Nätet är fullt av forum där långtifrån neutrala konton sprider vinklad information. Märker man att det är något eller några enstaka bolag, särskilt om de är nystartade och inte går särskilt bra, som återkommande rekommenderar – speciellt om det är samma konton som rekommenderar dem om och om igen – är det en anledning till källkritik. Är verkligen den som rekommenderar bolaget opartisk? Och hur sannolikt är det att ett litet bolag som inte går särskilt bra är så jättebäst på allting? Är det inte underligt att små bolag som går dåligt återkommande får så fina omdömen? Borde det då inte visa sig i facit, dvs bolagets räkenskaper?
  • Har de som tycker mycket om andra relevant grund? Många bygger sin närvaro på nätet på att vara självutnämnda experter men är de själva verkligen framgångsrika inom området som de kommenterar? Har de erfarenhet av (framgångsrik) professionell natur? Om svaret är nej så behöver personen i fråga inte ha en dold agenda annat än önskan att vara behjälplig men värdet på råden är begränsade. Jämför med damen som rekommenderade flygbolaget X till alla sina vänner – för att de hade en så trygg lugnande blå färg på sina plan.
  • Tar grundarna/ägarna ut lön? Det finns ganska gott om bolag som visar liten vinst eller går i princip plus minus noll tack vare att löneuttaget är långt under marknadsmässigt för entreprenören i fråga. Om så är fallet så är det också ett varningstecken. Förr eller senare måste bolaget nämligen kunna betala ut löner – om det inte är ett hobbybolag.
  • Har bolaget gått på en mina, tex lagt ner en verksamhet eller realiserat en misslyckad investering? Har ett dotterbolag lagt ner kommer det innebära att moderbolaget måste ta smällen – finns det framskattade vinster hos koncernmodern för att täcka upp förlusten? Det finns risk för konkurs om inte tex ägarna skjuter till de medel som fattas i bolaget för att täcka stora förluster och den värdeminskning som nedläggningen åsamkat.
  • Har ägarna berikat sig själva omotiverat mycket trots att bolaget går dåligt? Detta kan vara svårt att läsa ut av informationen från allabolag.se. Du kan behöva kontakta en expert för att hjälpa dig analysera siffrorna. Men om det är så att tex utdelning eller stora konsultersättningar gått till ägarna samtidigt som bolagets finanser inte är helt sunda så är det definitivt en varningssignal.

Vad göra om det går dåligt för förlaget?

Vad ska du göra om ditt förlag går dåligt? Har bolaget flera förlustår bakom sig eller en sidoverksamhet eller dotterbolag som lagts ner nyligen? Nu måste du se om ditt hus! Du ska omgående (återigen – dessa råd är av allmän karaktär och gäller även affärsrelationer utanför förlagsvärlden):

  • Mejla till bolaget och kräv din royalty, eller posta ett rekommenderat brev. Du kan fundera på om det är värt att acceptera en lägre royalty mot att faktiskt få den utbetald omgående. Väntar du kan det bli andra författare som hinner före och du blir utan, det finns nämligen ingen lag på att förlaget måste betala ut i tur och ordning – är det rörigt på bolaget i fråga så är det inte osannolikt att den som bråkar är den som får betalt.
  • Får du inte svar, kontakta Kronofogden. Det är enkelt, de gör det trista jobbet åt dig, ofta är det bäst ur flera perspektiv att låta en neutral part kontakta din affärspartner när det är trista ärenden att hantera, man vill ju sällan personerna bakom företaget något illa. Läs gärna mer på Kronofogdens hemsida.
  • Avsluta samarbetet, tex ta tillbaka dina böcker och sälj dem själv. Ett bolag med svåra ekonomiska utmaningar framför sig är knappast en tillgång för dig, tvärtom!
  • Vänta aldrig på utbetalning. Är konkursen ett faktum innan du fått din rätt så minskar sannolikheten drastiskt att du får betalt. Enligt lag så är det staten med skatter och avgifter som är prioriterade, därefter kommer ofta bankerna i prioriteringsordning, dvs du får vänta tills de fått sitt innan det eventuellt finns något kvar till dig och alla andra som bolaget är skyldigt pengar. Läs gärna denna intervju om vad som händer vid en konkurs, då inser du att du nästan alltid måste få ut din ersättning innan konkursen väl är ett faktum.

Sammanfattningsvis: Se om ditt hus idag! Kolla upp ekonomin hos din tilltänkta eller befintliga partner. Den partner som verkar skönast att hänga med är inte alltid den du ska göra affärer med. Ju bättre koll du har initialt, desto mindre risk att du går på en mina i senare skede. Särskilt om du är författare på heltid är det oerhört viktigt att din partner sköter sig finansiellt, för en konkurs kan innebära att du själv inte har mat på bordet eller till och med behöver ta ett privatlån för att klara ekonomin och dina egna åtaganden. Tänk också på att kolla upp vem som döljer sig bakom rekommendationerna du får, speciellt om det rör sig om olika typer av nätforum.

Full disclosure: Mitt företag har konsultuppdrag åt Vulkanisterna AB och är även involverat som tryckförmedlare åt andra aktörer inom utgivningsbranschen. Jag själv arbetar också med textbearbetning och översättning och är alltid öppen för nya intressanta samarbeten, kontakta mig gärna!

Egenutgivningstjänster vs Göra allt själv: fördelar och nackdelar

Independent Publishing Resource Center, Portland (2014)

Independent Publishing Resource Center, Portland (2014) Källa: Wikimedia Commons

När man ska ge ut sin egen bok är färdigt manuskript bara det första steget. Därefter tar det roliga eller jobbiga vid, beroende på hur man ser på saken – att få manuskriptet omarbetat till tryckfärdiga filer, som i sin tur blir till tryckta böcker som når ens läsarkrets. Men ett färdigt manus är inte en färdig bok, så enkelt är det.

Hur ska man då gå till väga? Ska man göra allt själv, från att sätta inlagan till att göra omslaget till att distribuera boken? Eller ska man göra en del själv och köpa in resten från frilansare, och sedan själv ordna tryck och distribution? Eller ska man anlita en print on demand-tjänst? Kanske ska man använda sig av någon tjänst där det räcker med att man skickar in manuset och så sköter företaget resten åt en? H

Frågorna är många och alla metoder har för- och nackdelar, som jag kommer gå igenom nedan.

Viktigt om prisjämförelser

När man ska jämföra olika egenutgivningstjänster samt kostnaden för olika frilansares arbete för att få en samlad bild över ens utgifter (och potentiella inkomster) är det oerhört viktigt att jämföra rätt – att bara anlita ett tryckeri som trycker boken kommer alltid vara billigare än att anlita en tjänst som i tryckpriset inkluderar till exempel sättningen av inlagan samt lagerhållning och distribution. En tjänst där du gör allt jobb själv kommer vara billigare än en tjänst där du får vägledning och hjälp under vägen.

För att få en komplett bild av priserna går det alltså inte bara att säga att ”tjänst X tar Y kr för att trycka 500 böcker, alltså är den billigare än tjänst Z”, förutsatt att tjänst Z bakat in en rad andra tjänster i priset.

Det är alltså viktigt att inte jämföra äpplen med päron, för då gör du dig själv en otjänst samtidigt som din bokutgivning riskerar att spräcka din budget, ifall du plötsligt inser att du faktiskt behövde något som inte ingår och som du inte betalat för.

Vad kan man göra själv, vad ska man lägga ut?

Att göra allt själv kräver att man har väldigt bra koll på såväl rådande marknadspriser samt på vad man önskar uppnå, liksom att man gör en grundlig jämförelse mellan olika aktörer och deras erbjudanden. För 99% av oss kommer inte att kunna göra allt själv – det är väldigt få författare som även har tillräckligt god designkänsla för att kunna skapa ett säljande bokomslag, och man kan ju inte direkt lektörsläsa ens egen text.

Just redaktionella tjänster är också något jag personligen tycker man verkligen bör överväga innan man ger ut sin bok. Även om det kanske känns hårt att få höra att ens manus inte håller måttet är det bättre att få denna information innan man har gett ut hela boken – då har man ju möjlighet att åtgärda manuset och få det tillräckligt bra. Och även om ens manus är tillräckligt bra kommer det alltid att bli en mer kvalitativ slutprodukt om man beställer redaktionella tjänster såsom korrekturläsning. Eventuellt behöver man mer hjälp med sitt skrivande, och en skrivcoach – som hjälper en under hela processen och som man kan bolla idéer med – kan också vara en ypperlig hjälp.

Outsourcing

Outsourcing Bildkälla: http://www.thebluediamondgallery.com/pictures/outsourcing.jpg

Som egenutgivare gäller det att komma ihåg att det i slutändan är du själv som bär ansvaret för att den färdiga boken blir tillräckligt bra. Om grundmanuset är för dåligt (språkmässigt) kommer en korrekturläsare kunna fräscha upp det en del genom att ta bort de mesta stavfelen och särskrivningarna, men förmodligen inte tillräckligt för att få det i toppskick. Då behöver man kanske mer hjälp utifrån. Det är alltså upp till en själv att avgöra vad för redaktionella tjänster man behöver, vilket inte alltid är helt enkelt.

Även om man inte har större förkunskaper kan man sätta ens bok, antingen genom att bli självlärd i t.ex. Indesign (det förmodligen bästa alternativet), genom en Wordmall (kan bli en del problem vid PDF-export, redigeringar med mera) eller genom en egenutgivningstjänst som har ett onlineverktyg för redigering av inlagor med mera.

Med omslaget är det krångligare, då det kräver att man även har ett väldigt gott öga för design/formgivning samt att man även tänker på att omslaget ska sälja med mera. Förutsatt att omslaget ska bestå av mer än bara en bild man fotograferat själv så måste man även se till att man äger rättigheterna till bilderna, t.ex. genom att köpa bilder från en bildbank som Shutterstock.

Med tjänster som lektörsläsning, korrekturläsning med mera så finns det inget val än att anlita en tredje person, eftersom detta kan man inte klara av själv. Detta är också något man kan göra själv genom att hitta en korrekturläsare eller lektör t.ex. via rekommendationer på nätet, eller så kan man överlåta även detta till en egenutgivartjänst. Dock får man räkna med att det eventuellt blir lite dyrare då, precis som att köpa en begagnad bil av en handlare istället för privatperson – det kan bli ett litet påslag, samtidigt som det dock kan vara skönt att kunna lösa allt på samma ställe.

När boken väl är tryckt (trycket kan man inte göra hemmavid, så det får man lägga ut på tredje part oavsett) är också frågan om man själv ska arbeta med distribution och lagerhållning, eller om man även ska lägga ut denna del på ett egenutgivningsförlag. Ett annat alternativ är att man låter boken tryckas upp som print on demand, d.v.s. att den trycks upp först när någon beställer den, i sådant fall är det ett egenutgivningsföretag som administrerar distributionen.

Vad är billigast och vad är bäst?

Billigt snabbt och bra?

Bildkälla: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/Project-triangle.svg/2000px-Project-triangle.svg.png

Egentligen skulle man kunna besvara även denna fråga med motfrågan Hur långt är ett snöre?, eftersom det är väldigt individuellt, men egentligen är det en fråga om tid, kunskap och önskemål. Att göra allt själv, att till exempel jämföra priser hos olika lektörer, att arbeta och peta med inlagan antingen i InDesign eller ett onlineverktyg, att sedan själv hitta ett bra och billigt tryckeri, registrera boken hos Bokinfo, hantera pliktexemplar, sköta distribution med mera – det kan vara en givande och lärorik upplevelse, samtidigt som ett sådant tillvägagångssätt kan låta en spara en del pengar jämfört med att anlita en aktör som sköter detta åt en.

Nackdelen är att det kan ta väldigt lång tid i anspråk. Dessutom kräver det att man har goda kunskaper kring egenutgivning och vad olika tjänster kostar, annars riskerar man att få betala mer än om man köper alla tjänster i ett. Om ens bok börjar sälja någorlunda bra är också frågan om man verkligen själv kommer orka förpacka, leverera, fakturera, bevaka fakturorna med mera, varenda kväll fem dagar i veckan?

Fördelen är att man verkligen får full kontroll över sin utgivning från steg ett till slutet, att man själv väljer exakt vem man ska samarbeta med och när, att man också kan pressa priserna genom att välja det mest förmånliga alternativet, att man kan få ner sina tryckkostnader med mera.

Gör allt själv – om du har tid och lust

Vem passar då alternativet att göra allt själv? Förutom det självklara svaret det passar för den som vill så går det alldeles utmärkt att göra allt själv om man har mycket tid över. Är man till exempel pensionär eller tjänstledig och inte har speciellt mycket andra åtaganden, alternativt t.ex. deltidsanställd samtidigt som man lägger fyra timmar per dag även på författarskap, så kan man göra nästan allt själv. Man kan helt enkelt lägga den tid som behövs för att kunna ro projektet i hamn.

Men anledningen till att egenutgivningstjänster är så pass populära är just på grund av att de flesta av oss varken har den tid eller de kunskaper som behövs för att få till en framgångsrik utgivning utan större hjälp utifrån. För många andra raderas dock eventuella besparingar pengamässigt ut.

Nu påstår jag inte att jag är representativ, men jag driver ett litet konsultföretag och arbetar heltid eller mer än så, samtidigt som jag är pappa till en underbar men såklart också bitvis extremt envis och olydig tre-och-en-halvåring. Efter att ha vaknat, väckt dottern och skjutsat henne till dagis (om frugan skjutsar sover jag någon timme extra) är det dags för jobb. Beroende på hur konjunkturen ser ut jobbar jag vanligtvis från ca 0900-1800. Ibland någon timme mindre, sällan någon timme mer (om jag behöver jobba över gör jag det senare på kvällen för att inte familjelivet ska bli lidande). Ibland – tyvärr alltför sällan – går jag upp tidigare för att jobba någon timme på morgonen, så att jag ska hinna förbi simhallen eller ta en roddtur på förmiddagen. Förutom tisdagar, då jag spelar kort, brukar kvällen spenderas med fru och barn.

Vissa dagar blir det simhallen efter dagis, andra lekplatsen, eller pulkabacken, eller hälsa på hos farmor, eller… ja, ni förstår. När dottern väl somnar – oftast någon gång mellan 21 och 22 – är tröttheten ett faktum. Efter lite hushållssysslor och småprat med frugan pekar lilla visaren på typ ”11”. Vilket ger kanske en timme för att jobba lite, skriva lite, spela datorspel eller på annat sätt koppla av. Sedan börjar allt om igen.

Som småbarnspappa är min tid begränsad och på grund av detta skulle jag definitivt välja en tjänst där mycket ingår. Förvisso skulle jag kunna komma överens med min fru att hon leker med dottern i ett par timmar per vecka ett par kvällar per vecka, för att jag ska kunna göra efterforskningar, pilla på avstavningar eller liknande, men de pengar jag eventuellt skulle spara ger jag gladeligen bort i utbyte mot ett par timmar med mitt barn (eller en barnfri dejt med frugan, eller några pilsner på krogen med vännerna – ja, ni förstår min tankegång)

För mig är alltså tid med familjen/mig själv viktigare än pengar, samtidigt som det inte skulle vara ekonomiskt försvarbart att avsätta arbetstid för att arbeta på ett bokprojekt. Således passar alltså inte ”gör allt själv” för min del, utan jag skulle anlita en tjänst där det mesta ingår.

Vad jag vill ha sagt med det hela är att man helt enkelt måste komma till klarhet med vad man vill och hur mycket tid och pengar man är beredd att lägga, och sedan arbeta utifrån det. Snart avslutar jag denna långa artikel, men först vill jag ge ett sista tips.

Gör en kalkyl

För att kunna jämföra olika tjänster och för att komma fram till det alternativ som passar din budget bäst, lägg gärna upp en kalkyl där du dels listar de tjänster du behöver, vad de kostar beroende på vad du väljer för alternativ, samt hur många böcker du vill trycka upp och vad du får för pris. Glöm inte att sätta ett ungefärligt värde för tiden du spenderar ifall du gör något själv – i alla fall om du heltidsarbetar. För någonstans kommer du ju behöva att ta resursen ”tid” ifrån, antingen i form av minskad arbetsinkomst eller minskad fritid.

Tänk också på att du kommer behöva lägga tid på att sälja (marknadsföra) din bok. Om tid är en begränsad resurs kan det vara bättre att fokusera mer på sälj och marknadsföring, och lägga ut övriga saker externt. Det spelar ingen roll (förutom för egot) att du har världens snyggaste bok med världens bästa innehåll om ingen får reda på att boken finns. Lägg också gärna tid på att ta fram en marknadsplan i god tid innan boken är utgiven. Var kan du sälja in den? Vilka kanaler har du att tillgå? Hur mycket är realistiskt att sälja? Var hellre övernitisk än överoptimistisk i din kalkyl, för även om ditt primära mål med författarskapet (förmodligen) inte är att bli rik på det så sticker kostnaderna för en bokproduktion lätt iväg – försök beräkna t.ex. hur många böcker du måste sälja för att hela projektet ska gå runt, eller i alla fall inte resultera i en större förlust.

Tänk också på det jag tidigare skrev – du kan inte jämföra en tjänst som t.ex. enbart erbjuder tryck och distribution med en tjänst där t.ex. även sättningen av inlagan ingår i priset. Självklart kommer enbart tryck kosta mindre, men då måste å andra sidan du själv få fram tryckfärdiga filer, oftast genom att anlita en extern formgivare – glöm inte att räkna in detta belopp i totalsumman också.

Till syvendes och sist vill jag också säga att det billigaste alternativet inte alltid är det som du behöver välja, utan gå också på känsla – mejla eller ännu hellre ring och prata med de olika aktörerna, se vad du får för känsla och vad de kan erbjuda.

Det viktigaste är ju att din bok blir bra och att du blir nöjd.

Hur tänker ni kring denna fråga? Hur skulle ni göra?

Stora risker med att ge ut på (hybrid)förlag med dålig ekonomi

I värsta fall riskerar du att finansiera andra författares bokutgivningar/royaltyutbetalningar samt löner och om ett förlag eller hybridförlag går i konkurs kommer du med stor sannolikhet inte få ut någon ersättning. Sådan är realiteten för dig som är utgiven på ett förlag/hybridförlag. Om förlaget är sena med royaltyutbetalning och inte betalar ut denna trots uppmaning rekommenderar expertjuristen att man vänder ansöker om ett betalningsföreläggande. I denna artikel går jag igenom riskerna med att ge ut på (hybrid)förlag med dålig ekonomi, hur man kan göra en snabbkoll av ett bolags ekonomi samt vad man kan göra ifall man redan sitter i klistret.

Kolla (hybrid)förlaget innan ni påbörjar ert samarbete

När man får det där brevet eller erbjudandet om att ge ut sin bok på ett (hybrid)förlag är det klart att man blir oerhört glad – det är ju trots allt ett bevis på att man har lyckats som författare, på att ens verk håller måttet!

Men det gäller dock att besinna sig lite, i alla fall något – och att man tar sig lite tid för att kolla upp det förlag eller hybridförlag som man planerar att samarbeta med. Samma sak gäller när man söker efter en lämplig samarbetspartner att skicka sitt manus till – gör research innan så slipper du stå där med lång näsa (och tom plånbok) i efterhand.

Efter min föregående artikel om egenutgivningstjänsters ekonomi var det många som efterfrågade en liknande artikel om mindre förlag, varför också denna artikel tillkommit. Fokus ligger på ekonomin hos förlag och hybridförlag, samt riskerna med att anlita (hybrid)förlag med svajig ekonomi. Främst gäller det jag skriver mindre förlag och hybridförlag – även om stora förlag självklart inte heller är skyddade mot konkurser är risken ändå mindre eftersom stora och etablerade företag ofta har mycket kapital i kassorna och kan ta förluster i flera år i rad utan att komma på obestånd, medan ett par (eller i värsta fall – ett enda) förlustår ofta tar knäcken på mindre bolag.

Dessutom har jag intervjuat en specialist på avtalsrätt om vad man bör göra ifall (hybrid)förlaget inte betalar ut innestående royalty samt en rad andra relevanta frågor, till exempel vad som händer vid en eventuell konkurs. Jag vill passa på att rikta ett jättestort tack till Jon Kihlman som driver sajten Avtalsrätt.com, som tog sig tid att svara på mina frågor.

Risker med svag ekonomi

Det finns två uppenbara risker med att vara utgiven på ett förlag eller hybridförlag som uppvisar röda siffror, nämligen att man kan råka ut för försenade eller helt uteblivna royaltybetalningar alternativt att bolaget går i konkurs. Ingen av varianterna är av uppenbara skäl speciellt lockande.

”I allmänhet är fordringar på royalty inte tvistiga. Att royalty inte betalas betror snarare på att förlaget inte kan eller inte vill betala.”
– Jon Kihlman, jur.dr.

En rad andra, i sammanhanget mindre, risker förekommer också. Till exempel kommer ett företag med ekonomiska problem ha svårt att fullfölja sina åtaganden rörande marknadsföring, annonsering, publicitet, PR, mässdeltagande med mera. Även om bolaget för stunden kanske klarar av sina royaltybetalningar kan de tvingas dra in på andra aktiviteter, något som påverkar dig som författare på ett mer indirekt men ändå allvarligt sätt.

Riskerna är större än när man ger ut själv

Riskerna med att ge ut på ett förlag/hybridförlag är större än att ge ut boken genom en egenutgivningstjänst som går dåligt finansiellt. När man skriver ett kontrakt med ett förlag eller hybridförlag överlämnar man i regel rättigheterna till ens verk till förlaget, något som leder till stora problem ifall bolaget till exempel har problem att betala ut ens royalty eller till och med går i konkurs. Även om de flesta kontrakt har en klausul om att rättigheterna omedelbart går tillbaka till författaren om företaget kommer på obestånd kan det ändå vara ett komplicerat och tidskrävande förfarande.

Särskilt stor är risken när man ger ut på ett hybridförlag. Ger man ut på ett traditionellt förlag så är det trots allt förlaget som tagit den ekonomiska risken, så man har inte investerat något ur egen ficka i alla fall. Med ett hybridförlag är situationen en annan – man har själv gått in och finansierat utgivningen med en betydande summa pengar (oftast runt 100 000 kronor eller mer), samtidigt som hybridförlaget har rättigheterna till ens verk, så man förlorar inte bara innestående betalning utan även de pengar man har satsat på utgivningen.

”Författares fordringar är regelmässigt oprioriterade. Det är vanligt att oprioriterade fordringsägare inte får någon utdelning i en konkurs.”
– Jon Kihlman, jur.dr.

Ytterligare en fara med ett hybridförlag som går dåligt är att du som ny kund faktiskt ger bolaget det tillskott av pengar som det behöver för att klara av sina befintliga fordringar. De pengar du investerar i din utgivning finansierar uteblivna/försenade royaltybetalningar till andra författare, och när det sedan är din tur att få betalt behöver förlaget få in ytterligare kapital i form av nya författare som investerar i sin utgivning. Det blir snabbt en nedåtgående spiral.

Med detta säger jag inte att hybridförlag som sådana är något dåligt – absolut inte. Det enda jag påstår är att risken med att ge ut på ett hybridförlag som det går dåligt för är större än att ge ut på ett vanligt förlag som det går dåligt för.

Att utvärdera ekonomin – vad man bör kolla på

Att utvärdera ett företags ekonomi är inte helt enkelt, men det går dock att utläsa en del viktig information från företagets nyckeltal. Dessa kan du hitta gratis genom att gå in på www.allabolag.se och skriva in företagets namn (eller organisationsnummer). I tabellen Bokslut & nyckeltal ser du viktig allmän information. Vad bör du då kolla på?

Självklart är omsättning – det vill säga hur mycket pengar ett företag dragit in – intressant, liksom resultatet. Är resultatet positivt har företaget gått med vinst, är det negativt har företaget gått med förlust. Så enkelt är det. Det du helst vill se är en ökad omsättning från år till år (det betyder att företaget växer) samt att företaget visar i alla fall ett nollresultat. Det du inte vill se är ökande förluster. Går ett bolag med förlust flera år i rad är det en stark varningssignal, särskilt om förlusterna ökar. Ett enda förlustår behöver dock inte innebära något negativt, men flera år av röda siffror i rad tyder ofta på mer betydande problem med affärsmodellen.

Två andra viktiga nyckeltal är soliditeten och kassalikviditeten. Soliditeten ett mått på hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och denna siffra bör ligga på minst 30-35%. Kassalikvideten ger en indikation av företagets betalningsförmåga på kort sikt – en kassalikviditet på 100% innebär att företaget kan betala sina kortfristiga skulder direkt och det är också ett bra riktmärke.

volvo

Skärmdump från Allabolag.se som visar omsättning och resultat för ett med bokutgivning helt orelaterat bolag – Volvo.

Via Allabolag.se kan man också beställa hem företagens årsredovisningar, som ger en mer ingående bild av företagets ekonomi. Om du har någon ekonomikunnig i din omgivning rekommenderar jag varmt att du tar dig tiden att ta ut en årsredovisning och be denne ta en titt på den och ge sin rekommendation.

Självklart kan man inte få en fullständig bild bara från en årsredovisning och från nyckeltalen, men det ger i alla fall en tydlig indikation och en bättre bild än om man bara lyssnar på företagets representanter, som självklart kommer ha väl inövade svar på alla eventuella frågor om bolagets ekonomi.

Något som jag särskilt vill varna för är ett ge ut på förlag eller hybridförlag som drivs som enskilda firmor, just eftersom möjligheterna till insyn är mycket sämre. Risken blir helt enkelt mångdubbelt större och det är mycket svårare att få en inblick i vad som händer med bolaget. Krasst uttryckt så vet du inte om eventuella pengar du investerar går till din bokutgivning eller för att täcka firmaägarens lån eller spelskulder. Om (hybrid)förlaget du har kontakt med drivs som enskild firma rekommenderar jag att du ser på det som att det är en privatperson som jobbar med din bokutgivning, istället för att se på det som en relation med ett företag. Du måste alltså kunna lita på personen till 110%, särskilt om pengar är involverade, så för att ens överväga utgivning på förlag/hybridförlag som drivs som egna firmor skulle jag vilja få in minst 2-3 rekommendationer från personer på olika håll som inte har ett egenintresse i förlaget.

Oavsett vilket förlag du undersöker är några bra frågor som du kan ställa till dig själv:

Vågar jag investera mitt verk som jag kämpat med så länge, liksom en ansenlig summa pengar (ifall det är ett hybridförlag) i detta bolag? Känns det verkligen tryggt att satsa på detta förlag? Känner jag att detta bolag kommer kunna förvalta min intellektuella egendom och/eller mina pengar?

Om problemen är framme – vad ska man göra?

Vad ska man då göra om problemen är framme, om förlaget inte betalar ut sina royalties enligt avtalet? Jag ställde denna fråga – samt en rad andra följdfrågor – till jur.dr. Jon Kihlman, specialist på avtalsrätt och ägare av sajten Avtalsrätt.com:

Om ens förlag är försenat med utbetalning av royalty, vad bör man göra för att få ut sina pengar så snart som möjligt?

Man bör redan från början se till så att betalning skall ske vid en given tidpunkt, t. ex. senast den 31 mars varje år. Då förfaller fordringen till betalning vid den angivna tidpunkten och dröjsmålsränta – f.n. 8 procentenheter per år – börjar löpa. Det är i sig ett bra incitament för att royaltyn skall betalas ut i tid.

Om ingen förfallotid är avtalad, bör man framställa krav på betalning. Då börjar dröjsmålsränta löpa en månad efter det att kravet har framställts.

I allmänhet är fordringar på royalty inte tvistiga. Att royalty inte betalas betror snarare på att förlaget inte kan eller inte vill betala. Då är en ansökan om betalningsföreläggande den enklaste åtgärden – naturligtvis med undantag från att tala med förlaget – för att skapa en s.k. exekutionstitel, dvs. underlag för att kronofogdemyndigheten skall driva in fordringen.

Har de författare som kräver att få in sina pengar från förlaget företräde mot de som inte inkommer med klagomål? Finns det någon turordning, ska t.ex. författare som gett ut en bok för ett år sedan få ut sin royalty före någon som gett ut en bok för en månad sedan?

Nej.

Har företagets VD/ekonomiansvarige rätt att särbehandla och/eller välja ut vilka de betalar till och vilka de inte betalar till? Har de rätt att t.ex. betala enbart till de som klagar i första hand, eller är detta olagligt?

Det är knappast olagligt, även om uppfattningen finns att alla så längt det är möjligt skall behandlas lika. Dock kan betalningar som har genomförts inför en konkurs återvinnas, dvs. tas tillbaka till konkursboet.

Vid en konkurs, vad händer med fordringarna från författarna? Först ska ju skatteskulder betalas, men vilka fordringar kommer därefter?

Det finns i princip två sorters fordringar: Prioriterade och oprioriterade. De prioriterade fordringarna är de som fordringsägaren har säkerhet för, t.ex. i form av en pant eller ett pantbrev i en fastighet. Författares fordringar är regelmässigt oprioriterade. Det är vanligt att oprioriterade fordringsägare inte får någon utdelning i en konkurs.

Om en författare betalar för tryck av böcker, kan de pengar som företaget fått in användas för att täcka övriga skulder, t.ex. royaltys till andra författare?

Om förlaget har fått in pengar som skall betalas vidare till författaren och förlaget går i konkurs innan sådan betalning sker, är risken påtaglig att pengarna ingår i konkursboets förmögenhetsmassa och inte är öronmärkta för den enskilda författaren.

Sammanfattning

Det är väldigt viktigt att du kollar ett (hybrid)förlags finanser innan du bestämmer dig för (eller emot) en utgivning. Riskerna är i mångt och mycket större än om du t.ex. ger ut din bok själv som print on demand, eftersom du överlåter rättigheterna till ditt verk till det förlag som ger ut din bok. Har du gett ut din bok själv och distributören går i konkurs är det jobbigt och du förlorar förmodligen innestående royalty, men du kan i alla fall fortsätta sälja din bok via annan distributör eller ta över distributionen själv med mera. Och detta kan du göra direkt.

Särskilt viktiga är finanserna när det kommer till hybridförlag, eftersom du då även satsar en betydande summa pengar – pengar som i värsta fall går åt främst till företrädarnas lönar och att täcka hål i företagets budget istället för att marknadsföra din bok. Varning också för förlag/hybridförlag som drivs som enskilda firmor – då har du väldigt svårt att få en inblick i vad som faktiskt görs och riskerna är mångdubbelt större.

Den viktigaste rekommendationen är alltså att ta en titt på företagets finanser innan du fattar ett beslut om att tacka ja eller nej till utgivning, och om du redan är utgiven på ett (hybrid)förlag som av någon anledning är försenade med royaltyutbetalning så bör du göra ditt yttersta för att få ut pengarna så snart som möjligt – annars kan det vara för sent.

Tre snabba med Leffe Delo

Leffe Delo är en person som många inom egenutgivningsvärlden känner till, som vi även tidigare har intervjuat. Han är bl.a. författare till boken Havrefarsan och driver Skrivsidan.com, och vi har fått tag på honom för tre snabba frågor kring Selmapriset som strävar efter att bli egenutgivarnas motsvarighet till Augustpriset. Eftersom han sitter i juryn tänkte vi att det kan vara intressant att höra hans tankar både kring priset, egenutgivning som sådan samt om författarskap. Mycket nöje!

Hur känns det att sitta i juryn för Selmapriset?

Det känns som en ära. Jag gillar Selmapriset och vad det står för och att fler egenutgivare lyfts fram är bara positivt.

Intresset för Selmapriset är stort, och lär bara växa ju fler år som priset delas ut. Hur ser du själv på framtiden för Selmapriset och egenutgivningen i stort?

Jag ser en trend redan nu och får in väldigt många manus från egenutgivare till Skrivsidan.com som jag och min fru coachar och lektörsläser. Fler och fler egenutgivare anlitar proffs för omslag, sättning, redaktörer, lektörer, korr, marknadsföring och PR i mycket större utsträckning idag än för bara fem år sedan. Jag tror att egenutgiven litteratur kommer vara det största segmentet bara inom några år.
Jag tror även att fler och fler etablerade författare kommer välja egenutgivning med tanke på att de kommer tjäna mycket mer på att ge ut sina böcker själva, speciellt när de redan har en stor fanbase.

Selmapriset är och kommer vara en kvalitetsstämpel och belysa att egenutgiven litteratur kan vara lika bra som traditionellt utgiven dito. Jag är ganska säker på att de flesta förlag ser konkurrensen från egenutgivarna på mycket mer allvar idag än för bara några år sedan. När en drake som Bonnier säkrar för att fånga upp egenutgivarna vet man att egenutgivning är här för att stanna och kanske bli den största spelaren.

Vi ser redan flera framgångsrika egenutgivare som Thomas Eriksons bok ”Omgiven av idioter som redan sålt 20.000 ex. ”Lär dig leva” av Mats och Susan Billmark som sålt över 500.000 böcker. Sofia Antonsson med sina brödböcker som hon gett ut via Lava förlag. Och många andra.

Sociala medier har verkligen öppnat för marknadsföring av böcker på ett billigt och bra sätt. Man måste inte ha ett traditionellt förlag i ryggen för att lyckas. Samma sak med traditionell media som är mer öppna för att intervjua egenutgivare och ge dem plast i ett forum som förr var ganska svårt att synas i.

Egenutgivning är här för att stanna och ta mycket mer mark än vad det gjort hittills. Det är skitkul att se.

Och så en helt annorlunda fråga – din debutbok Havrefarsan har ju blivit oerhört väl mottagen. Skriver du på något nytt nu, hur ser dina egna skrivplaner ut?

Att Havrefarsan fått så mycket bra kritik och säljer bra är skitkul. Inte minst då den är en självbiografi. Just nu skriver jag på flera projekt. Jag är medförfattare på en bok som kommer ut snart som handlar om Magnus Cedenblads väg till UFC. Jag har skrivit en deckare som ligger hoa förlag just nu och kommer slutföra två böcker till innan årsskiftet. Målet är att kunna leva på bara skrivandet inom några år. Kanske ger jag ut en eller två av böckerna själv. Det ser med andra ord väldigt ljust ut.

Anmälan till Selmapriset görs via Vulkans hemsida.

Dåliga siffror för egenutgivingstjänster (Hoi, Publit, Recito) – en analys

Vad betyder det för dig som författare? Överlever dessa bolag konkurrensen från Bonniers Type & Tell?

Idag finns det ganska många svenska egenutgivningstjänster för dig som vill ge ut din bok i egen regi. Det går att välja allt från budgetalternativ där du gör det mesta själv, till påkostade hybridförlag där ditt manus får (enligt förlagen) i princip samma behandling som på ett ”riktigt” förlag – med korrekturläsning, redaktörsjobb, formgivning och så vidare.

Denna valfrihet har fört med sig flera fördelar – konkurrens pressar priserna och breddar utbudet av tjänster, vilket gör det lättare för dig som egenutgivare att hitta det som passar just dig. Oavsett om du är helt grön i branschen och ska ge ut sin första bok och väljer ett alternativ där du får hjälp under hela processen, eller om du är en rutinerad egenutgivare som bara behöver någon som gör ditt omslag samt ger dig ett bra pris på tryck, så finns det varianter.

Många alternativ och en bransch i uppgång – det borde borga för stabila finansiella resultat, var min ursprungliga tanke när jag började göra denna analys. Dock visade sig att så inte alls var fallet.

Analysens första steg: urval och siffror

Vid ett första urval kontrollerade jag siffrorna för följande stora aktörer på egenutgivningsmarknaden: Hoi, Publit, Recito, Solentro, Vulkan/Lava. En populär aktör är ej med på denna lista, det rör sig om BoD.se som drivs via ett tyskt bolag.

AllaBolag.se-logotypJag använde Allabolag.se för att kolla på de viktigaste siffrorna för de tre senaste årens bokslut – bl.a. på omsättning, vinst och soliditet. Jag valde att ta tre senaste bokslut som referensram för att undvika att ett enstaka bokslut påverkar helhetsintrycket. Genom att ta data från en treårsperiod garanterar jag alltså att jag får en någorlunda långsiktig bild av det hela. Jag gick i alfabetisk ordning, och resultaten var följande (klicka på bolagsnamnet för att komma till respektive bolags nyckeltal på Allabolag.se):

Hoi Förlag AB

2012: Omsättning 3 056 000 SEK, resultat -95 000 SEK, soliditet 16%
2013: Omsättning 5 857 000 SEK, resultat -321 000 SEK, soliditet 37%
2014: Omsättning 11 031 000 SEK, resultat -662 000 SEK, soliditet 11%
Totalresultat 2012-2014: -1 078 000 SEK

Vid en första anblick verkade dessa siffror inte alls bra – i takt med omsättningen så ökade förlusten och under en treårsperiod gjorde bolaget miljonförlust.

Publit Sweden AB

2012: Omsättning 7 527 000 SEK, resultat -470 000 SEK, soliditet 36%
2013: Omsättning 14 420 000 SEK, resultat -1 552 000 SEK, soliditet 11%
2014: Omsättning 18 745 000 SEK, resultat -863 000 SEK, soliditet 22%
Totalresultat 2012-2014:-2 885 000 SEK

Detta var ännu mer förvånande – hur kan en så pass populär tjänst som Publit gå med så pass stor förlust? Bolaget har tappat nästan tre miljoner på tre år – det är inga småpengar!

Recito Förlag AB

2012: Omsättning 7 023 000 SEK, resultat 26 000 SEK, soliditet 43%
2013: Omsättning 5 446 000 SEK, resultat -792 000 SEK, soliditet -38%
2014: Omsättning 4 938 000 SEK, resultat 232 000 SEK, soliditet -6%
Totalresultat 2012-2014: -534 000 SEK

Dessa siffror gav heller inget upphov till optimism. Bolaget nådde sin högsta omsättning 2012, då man även gjorde en marginell vinst, men därefter har det gått kraftigt neråt och soliditeten är katastrofal. Dock gjorde man vinst 2014 – så finns det någon räddning för Recito i sikte?

Solentro AB

2012: Omsättning 2 495 000 SEK, resultat 149 000 SEK, soliditet 54%
2013: Omsättning 3 427 000 SEK, resultat 96 000 SEK, soliditet 41%
2014: Omsättning 4 873 000 SEK, resultat 157 000 SEK, soliditet 39%
Totalresultat 2012-2014: 402 000 SEK

Det ser helt okej ut. Även om bolagets omsättning ej är speciellt hög så har den ökat. Egentligen inget att anmärka på – allt ser bra ut!

Vulkanisterna AB (Vulkan/Lava)

2012: Omsättning 6 725 000 SEK, resultat 380 000 SEK, soliditet 70%
2013: Omsättning 10 601 000 SEK, resultat 390 000 SEK, soliditet 59%
2014: Omsättning 18 240 000 SEK, resultat 171 000 SEK, soliditet 47%
Totalresultat 2012-2014: 941 000 SEK

Ett stabilt och finansiellt välmående bolag, som ökat sin omsättning och visat plussiffror hela tiden. Egentligen inget att anmärka på – allt ser bra ut!

Analysens andra steg: bolagens årsredovisningar

Att bara kolla på enstaka nyckeltal ger en bild över hur företagen mår och hur det går, men för att kunna undersöka detta närmare behöver man beställa hela årsredovisningen. Genom kunskapen man får via årsredovisningen kan man också få en bättre bild av tillståndet i företaget, och en inblick i vad som egentligen försiggår.

Jag beställde nu årsredovisningar för de fem bolag jag tagit en titt på. Dock upptäckte jag snart att det inte fanns någon vits i att ta med Solentro och Vulkan i denna artikel – allt verkade helt i sin ordning med deras årsredovisningar, det fanns liksom inget direkt av intresse att ta upp.

Köpa årsredovisning från Allabolag.se

Efter att ha fått årsredovisningarna bestämde jag mig för att bredda undersökningen lite och även ta in kommentarer från en tredje part. Jag kontaktade några ekonomibloggare med en förfrågan om att snabbt gå igenom årsredovisningen för några bolag och lämna kommentarer.

Anders som driver sajten KampenMotIndex.se var öppen för att ta lite tid till att gå igenom redovisningarna. Jag mejlade över dem med följande kommentar: Behöver främst korta kommentarer om hur dessa företags finansiella stabilitet ser ut inför framtiden, om de är ”stabila” eller inte.

Hoi: problem med affärsmodellen och övervärderade tillgångar

Hoi förlagEfter en genomläsning av årsredovisningen står det klart att problemen som belystes i den inledande sifferanalysen egentligen är av lite mer djupgående art, och det verkar inte som om det finns en lösning på horisonten – i alla fall inte under den närmaste tiden. Och då är frågan – hur pass länge kommer de kunna hålla sig flytande om de inte börjar gå med vinst snart. Något oroväckande är också att företaget på sin hemsida under investerarinfo prognoserade ett nollresultat 2014, medan det faktiska resultatet blev långt under förväntan, och att den info ej har korrigerats vid publiceringen av denna artikel (2015-08-31).

Det är främst affärsmodellen som företaget verkar ha problem med – i takt med att omsättningen ökar så ökar också förlusten. Om inte företaget börjar visa vinst snart är frågan hur länge aktieägarna kommer kunna skjuta till kapital för att hålla skutan flytande? Under året har ju också Hoi lånat upp pengar via crowdlending, men dessa kommer ju också att behöva betalas tillbaka. Kommer företaget verkligen kunna klara av sina åtaganden gentemot sina författare och gäldenärer om man inte snart kommer kunna vända och gå med vinst?

Många utgivningar – en potentiell kvalitetsrisk

I verksamhetsberättelsen skriver man bl.a. att ”författarna får en väsentlig del av de intäkter som genereras (…) företaget arbetar med osedvanligt låga marginaler” samt att ”det är därför av stor betydelse att fortsätta öka volymen utgivningar samtidigt som vi minimerar våra fasta kostnader”. Målet är att nå lönsamhet 2015.

Det som gör mig frågande är dels att bolaget ökar förlusten i princip linjärt med omsättningsökningen, dels att man anser att det är av ”stor betydelse att fortsätta öka volymen utgivningar”. Just detta – att man måste fortsätta öka volymen på utgivningarna för att få in pengar till bolaget – är ett av grundproblemen som jag ser det med Hois affärsmodell.

Ger man ut hela 44 böcker under ett år (som en jämförelse , kan man verkligen kvalitetssäkra på den nivå som krävs för en kvalitativ utgivning, som ju man kan förvänta sig när man investerar 100-150 000 kronor eller mer. Och eftersom man måste ”fortsätta öka volymen” – hur kommer man kunna garantera kvaliteten? Finns inte risken att man tvingas ta in manus som är helt enkelt för dåliga, bara för att få in pengar på kort sikt? Vilket, såklart, på lång sikt dels minskar förtroendet för förlaget, dels gör att färre författare är villiga att investera så pass mycket pengar för att bli ”en i mängden”.

Tillgångar – osålda böcker och aktier står för nästan hälften

Ett annat problem hittar vi på tillgångssidan. Av de ca 7 miljonerna i tillgångar är hela 2,2 miljoner ”färdiga varor och handelsvaror”, vilket vi får anta är osålda böcker. Ytterligare 950 000 består av andelar i koncernföretag och fordringar hos dotterföretag. Vad är då problemet med detta?

Jo, vid en eventuell konkurs kommer gäldenärerna ha svårt att få ut några som helst pengar, eftersom ni kan ju själva tänka er hur mycket dessa osålda böcker kommer vara värda då – inte ens pappret de tryckts på, tyvärr. Samma sak med fordringarna hos dotterbolagen – de lär heller inte stå högt i kurs om det går illa.

hoi-bocker

Några av böckerna som Hoi gett ut.

Experten om Hoi

Så här skriver Andreas från KampenMotIndex.se om Hoi:

Omsättningen har ökat kraftigt i Hoi Förlag. Senaste året har man dubblat omsättningen från 5,6 miljoner kronor till 10,6 miljoner. Dock så är man inte lönsamma. Förlusten har ökat precis som omsättningen.

Så bolaget bör satsa på lönsamhet före fortsatt expandering om inte så bör de ta in nytt externt kapital. Eftersom förlusten ökar linjärt så bör de se över sin affärsmodell/prissättning.

Vid en följdfråga om böcker och dess värde vid eventuella problem fick jag följande svar: Böcker betingar inget stort värde alls vid en eventuell konkurs. Det kostar snarare bara pengar att ha lagerplats till dessa.

Vad innebär detta för författaren som gett ut på Hoi?

Så länge som företaget lyckas vända sin negativa trend så behöver det inte betyda något negativt, men oroväckande är det – fortsätter bolaget gå med förlust kommer det förr eller senare ta stopp, och då kan det bli svårt att få ut eventuella fordringar på bolaget eftersom mycket av tillgångarna är osålda böcker.

Oroväckande är också att förlusten ökar i takt med omsättningen och att man i verksamhetsberättelsen påtalar behovet av att fortsätta öka antalet utgivningar. Om man måste ge ut fler och fler författare, vad händer den dagen då man får slut på tillräckligt bra manus för att ge ut? Dessutom är antalet personer som har möjlighet till eller som är villiga att betala 100 000 och mer för att ge ut en bok begränsat, så oavsett hur mycket man vill expandera så kommer man förr eller senare nå ett tak – och vad händer då?

Av årsredovisningen att döma kan man alltså konstatera att Hoi är instabilt finansiellt och med en skakig affärsmodell.

Publit: stora förluster och tveksamma tillgångar

publitloggaEn genomläsning av Publits årsredovisning ger bilden av ett företag som det inte går speciellt bra för, även om man lyckats öka omsättningen så har det tyvärr medföljt en stor förlust. Det finns heller inte speciellt mycket i kassaväg eller finanser att ta av för att täcka upp förlusten, vilket leder till frågor om företagets långsiktiga stabilitet – hur mycket mer förluster orkar bolaget att ta? Av de bolag som jag tittat på är det faktiskt Publit som gått med mest förlust under den senaste treårsperioden, nästan 2,9 miljoner kronor!

Precis som i Hoi:s fall verkar Publit också ha problem med sin affärsmodell. Man har onekligen en imponerande omsättning (för denna bransch), men man lyckas inte omsätta antalet kunder och omsättningen till gröna siffror. Har man för små marginaler? Eller för höga kostnader? Av den väldigt snåla och intetsägande verksamhetsberättelsen får man bara ut att det viktigaste under 2014 är att man byggt en ny användarplattform och förbättrat samarbetet mellan ägare, styrelse och ledning.

En förbättrad plattform och ett förbättrat samarbete i all ära, men kommer detta leda till positiva siffror under 2015?

En sjättedel av tillgångarna – värdelösa?

På tillgångssidan har Publit totalt 9,5 miljoner – men det som skulle kunna tjäna som en säkerhet för bolagets långsiktiga stabilitet, nämligen aktieinnehavet på 1,55 miljoner, visar sig vid en närmare anblick förmodligen vara värdelöst. Värdelöst, hur då?

Jo, aktieägandet är i bolaget Atingo AB, som man 2013 investerade i. Atingo var som säkert många av er känner till ett system för utlåning av e-böcker till skolor och bibliotek, ett projekt som numera är nerlagt. Atingo AB gjorde förresten en förlust på 2,4 miljoner kronor för 2014.

Dessutom har man uppgett Immateriella anläggningstillgångar – Försäljningsverktyg till ett värde av nästan 5 miljoner (2,6 miljoner 2013). Med 99% sannolikhet rör det sig om Publits hemsida och publiceringsverktyg. I sig är det inget fel att lista detta som en tillgång, men är verktyget verkligen värt 5 miljoner och har programuppdateringen nästan dubblat dess värde? Man kan även tänka omvänt kring detta – om bolaget går i konkurs, är det troligt att man hittar en köpare till Publits hemsida och verktyg för fem miljoner kronor?

Detta är alltså tillgångar som enbart har ett värde på pappret – tillgångar som vid eventuella finansiella problem inte kommer att ha ett värde.

Publits ökade skulder under 2014

Om det mindre smickrande resultatet för 2013 förmodligen kan förklaras med investeringen i Atingo (förlusten sammanfaller med investeringen i detta bolag) – även om jag ej kollat årsredovisningen för 2014 – så är årets förlust en hårdare smäll. Man har inga direkta investeringar att tala om, det är rent och skärt minus det handlar om.

Negativt är också att företaget har ökat sin skuldsättning under 2014. Vid bokslutet 2013 hade man utnyttjat ca 1,1 MKR i checkräkningskredit, en summa som vid bokslutet 2014 var uppe i 1,8 MKR. Alltså en ökning med ca 60%. Dessutom har man under 2014 också tagit lån på nästan 1,5 miljoner kronor, vilket innebär att man faktiskt tripplat sin skuldsättning under ett enda år.

publit-splash

En skärmdump från Publits hemsida.

Experten om Publit

Så här skriver Andreas från KampenMotIndex.se om Publit:

Stark tillväxt under de senaste 3 åren. Förra året ökade omsättningen med cirka 30 procent. Dock uppvisar inte bolaget någon vinst. Finns inga stora summor kontanter i bolaget för att täcka flera förlustår.

Om aktierna är i ett bolag som lagt ner verksamheten känns det som att risken har ökat markant, eftersom de inte längre har någon säkerhet i aktier.

Vad innebär detta för författaren som gett ut på Publit?

Riskerna är nog mindre än för den som har gett ut på Hoi, eftersom investeringen man gör i sin utgivning på Publit är så pass mycket mindre. Skulle det bli problem så tappar man i alla fall inte en investering på över 100 000 kronor. Det är nog smällar man kan ta – tråkigt men inget att göra åt saken.

Så på så sätt är det kanske lite mindre risk med Publit, just eftersom man inte har investerat så pass mycket pengar i sin utgivning.

Recito: minskad omsättning och fortsatta svårigheter

recitologgaFör Recito sjönk omsättningen återigen, även om man lyckades bromsa 2013 års skenande förluster och har en bättre soliditet (som dock fortfarande är katastrofalt dålig) än vid utgången av föregående år, då det verkar som om man befann sig på konkursens brant. Men att omsättningen minskar för andra året i rad är verkligen inget gott tecken – inte i en bransch på uppgång, där de allra flesta aktörer lyckas öka sin omsättning med stora siffror. Även om detta inte är en garanti för stabila finanser, som vi sett i exemplen ovan.

Positivt är dock att Recito har gjort en liten vinst samt minskat sina kostnader, bland annat har man minskat personalkostnaderna från ca 2,6 miljoner 2013 till ca 1,8 miljoner 2014. Tydligt är att man tvingats dra ner.

Dyra priser, dålig konkurrenskraft

Att utläsa roten till Recitos problem går inte ur årsredovisningen, som därtill saknar en verksamhetsberättelse. Men vid en titt på deras hemsida får man snabbt se den förmodade anledningen – Recito är väldigt dyrt. En limbunden exempelbok i formatet 125 x 200 (mjukpärm) på 225 sidor (svartvit inlaga) skulle kosta 157 kronor i produktionskostnad vid 100 ex, vilket är väldigt mycket pengar. En bok i A-pocket (110 x 180) på 150 sidor får en produktionskostnad på 141 kronor vid en upplaga om 100 ex, eller 95 kr vid 300 ex, vilket gör det extremt svårt att få ut den till marknaden utan att ta ut väldigt höga priser.

Visserligen ingår sättning och omslagsformgivning i priset, men det ändrar inte faktumet – en mjukpärmsbok som kostat 150 kronor att producera blir hart när omöjlig att sälja till allmänheten.

Böckerna som kommer ut blir helt enkelt inte konkurrenskraftiga om de kostar så pass mycket. Detta är ett långsiktigt problem som Recito måste lösa ifall de vill överleva.

litenupplaga

Litenupplaga.se är Recitos webbutik.

Experten om Recito

Så här skriver Andreas från KampenMotIndex.se om Hoi:

Bolaget har tappat omsättning för andra året i rad. Så det ser inte direkt ljust ut för företaget. Dock finns det en del kapital i bolaget så de klarar att forsätta ett tag till. Men de bör satsa på att vända trenden. 

Vad innebär detta för författaren som gett ut på Recito?

Recito är fortfarande i kris, vilket leder till en ökad risk att inte få ut eventuella innestående pengar vid en konkurs eller vid allvarligare finansiella problem. Om inte Recito lyckas vända trenden så kommer de få svårt att fortsätta sin verksamhet. På ett eller annat sätt måste deras böcker bli mer konkurrenskraftiga, så att det blir lönt för författare att ge ut via Recito. Annars ser det tyvärr mörkt ut.

Egenutgivningstjänster och finanser – en sammanfattning (eller svar på frågan ”Varför ska jag bry mig om dessa siffror och denna info?”)

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att av fem populära tjänster för egenutgivning som jag kollat på så har tre mer eller mindre allvarliga finansiella problem, som leder till en ökad risk för dig som författare.

Detta är något som det talas tyst och lite om i egenutgivarvärlden, varför jag tycker att det är ett viktigt ämne att ta upp. Bolagets finanser är faktiskt en faktor att ta i beaktande om man ger ut själv (eller på ett litet förlag). Ett bolag med krånglande finanser leder till större risk för strul. Resultatet visar också på lednings professionalitet och affärsmodellens bärkraft.

Det är viktigt att ta upp detta ämne och få en diskussion kring detta, för faktum är att ett företag förr eller senare måste börja göra vinst, annars går det i konkurs. Nu säger jag inte att något av de företag jag nämnt prompt kommer att gå i konkurs, men risken är större om bolagen konsekvent går med förlust än om de går med vinst.

Dessutom måste man beakta att en ny och stor konkurrent, med väldigt kraftiga finansiella muskler bakom, gör sin entré på den svenska marknaden nu under hösten – jag pratar självklart om Bonnierkoncernens nya tjänst Type & Tell. Denna aktör kommer ytterligare öka konkurrensen och ge alla egenutgivare ytterligare en valmöjlighet. Kan det till och med gå så illa att något av Hoi, Publit eller Recito blir till Type & Tells första offer?

Vilken tjänst man ska välja beror på vad man har för behov och önskemål, och jag säger inte att du inte ska välja något av de företag jag nämnt i denna artikel. Tycker du att det känns bra och stabilt och rätt att ge ut hos något av dem, så gör det! Ju fler egenutgivna böcker desto bättre, ju fler tjänster att välja med desto bättre.

I en idealisk värld skulle alla dessa företag snart börja visa gröna siffror, men tyvärr är världen inte idealisk – och att inte informera sig om eventuella risker innebär att man själv riskerar att i slutändan stå med dumstruten på.

Därav denna artikel – för att informera om hur det faktiskt står till med finanserna i egenutgivningsvärlden och hur detta kan påverka dig som ska ge ut din egen bok.

Intervjuer på Egenutgivarguiden

Ni har väl inte missat Egenutgivarguidens intervjuavdelning? Vi har i skrivande stund (21 augusti 2014) redan publicerat tre intervjuer och kommer att löpande fylla på intervjudelen med fler aktuella intervjuer om egenutgivning, publicering, formgivning, marknadsföring och allt annat som kan vara av nytta för den som ägnar sig åt egenutgivning.

För nuvarande har vi intervjuat Författares Bokmaskin, som erbjudit egenutgivning ända sedan 1972 (alltså långt före tiden då internet och digitaltryck gjorde egenutgivningen populär och tillgänglig för gemene man); Johanna Mo, författare som gett ut en rad böcker och som även jobbar som redaktör och lektör, och idag publicerade vi en intervju med Elisabeth Östnäs, skrivcoach, som diskuterar vad som utmärker bra texter och hur man kan förbättra en text.

Intervjudelen uppdateras löpande, så kika in där då och då för att se de allra senaste intervjuerna. Arbetar du själv med egenutgivning och vill bli intervjuad, eller har du tips på någon som du skulle vilja läsa en intervju med? Lämna då en kommentar eller kontakta oss!

Brittisk stastistik bekräftar: egenutgivning är framtiden

Egenutgivning är på frammarsch och egenutgivning är framtiden – det är vi på Egenutgivarguiden övertygade om, och nu har vi även statistik som intygar detta. Nog för att man brukar säga att det finns lögn, förbannad lögn och statistik, men i detta fall så ljuger statistiken inte – i Storbritannien såldes 18 miljoner (!) egenutgivna böcker under 2013, till ett sammanlagt värde av 59 miljoner pund (!!). Samtidigt som försäljningsstatistiken för traditionella tryckta böcker var negativ (10% färre sålda jämfört med 2012) och trots att antalet sålda böcker totalt minskade med 4% ökade egenutgivningen med försäljningen av egenutgivna böcker med hela 79 (!!!) procent.

Visserligen handlar denna statistik om en långt större marknad än den svenska marknaden, men den visar ändå på en generell trend – egenutgivning är framtiden.

Varför ökar egenutgivning i popularitet?

Det finns flera anledningar till att egenutgivning tar marknadsandelar från de traditionella förlagen. Dels så ges väldigt få (procentuellt sett) manus av de som skickas in till förlagen ut, antalet refuseringar är enormt och även många bra manus ges inte ut av ett eller annat skäl. Det är oerhört svårt för en författare som inte redan är ett känt namn att få sina böcker publicerade på förlag, men det betyder inte att ens manus är dåligt eller inte kommer att sälja. När man tänker på tiden man får lägga ner på att jaga ett förlag som vill ge ut ens bok kontra chansen till ett positivt resultat blir egenutgivning snabbt ett positivt alternativ – använder du all tid du spenderar på att försöka bli utgiven på att istället ge ut din bok själv kommer du få ut den i handeln mycket snabbare än om du går vägen via ett förlag.

Moderna teknologier med internet och digitaltryck har gjort egenutgivning tillgängligare än någonsin. Du kan hitta mycket information om hur du gör och vad du bör tänka på direkt på nätet, du kan sälja dina böcker online, du kan komma i kontakt med tryckerier och andra tjänster för egenutgivning just på nätet. Och det blir enklare och enklare för varje dag som går, i takt med att egenutgivningen växer blir det också lättare att hitta information om allt som rör utgivningsprocessen. E-böckernas ökande popularitet spelar också in.

Dessutom så får man som egenutgivare behålla all vinst själv. Det är en stor fördel, men den belyser samtidigt den (i vårt tycke) egentligen enda nackdelen med egenutgivning – nämligen att det kostar pengar. Du får betala hela kalaset själv och det är du som tar en finansiell risk – om din bok inte säljer så kan du inte skylla på någon annan än dig själv.

Vi tycker dock att det positiva långt överskrider det negativa och förutspår att egenutgivningen även fortsättningsvis kommer öka i popularitet – och vem vet, en vacker dag kanske det blir just egenutgivning som är normen och förlagsutgivna böcker som står för en mindre del av alla sålda böcker.

Vad tror ni om det hela? Hur kommer egenutgivningen att utvecklas och hur ser dess framtid ut?

Egenutgivarguiden.se är en oberoende källa för dig som vill bli egenutgivare.